Du är här
Catarina Sundqvist

Vanlig depå, ISK eller KF?

Aktier och fonder, Investering

I Sverige har vi tre typer av konton för aktie- och fondsparande: den ”vanliga” aktie- och fonddepån, investerarsparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). En naturlig fråga för de flesta är därför – vilken ska jag välja för mitt sparande? Det enkla svaret är att det beror på. Flera faktorer avgör vad som är bäst för just dig. För de allra flesta och i de flesta fall är det enklast och bäst att ha pengarna på ett ISK. Vi ska ta och titta på de vanligaste argumenten för och emot de olika typerna av konton.

Aktie- och fonddepå

Den traditionella eller vanliga typen av konto är depån. När du har aktier eller andra värdepapper i en depå måste du deklarera alla försäljningar i deklarationen. Ofta skickar banken eller nätmäklaren in dessa uppgifter till Skatteverket. Det du själv måste göra är att fylla i vad du köpt värdepapperna för. Reavinsten beskattas med 30 procent. För fonder tillkommer en fondskatt på 0,12 procent.

Investerarsparkonto, ISK

Den stora fördelen med ett ISK jämfört med en depå är enkelheten. När du har värdepapper på ett ISK behöver du inte deklarera några som helst försäljningar eller utdelningar. Det gör att aktieägandet blir mycket enkelt och du behöver inte dra dig från att köpa eller sälja aktier. Du betalar ingen skatt på vinsten utan istället betalar du en schablonskatt på hela värdet av din ISK. Skatteverket räknar automatiskt ut beloppet och för in det i deklarationen. I dagsläget (2018) är skatten 0,447 procent per år. För en ISK får man kvitta schablonbeloppet mot en eventuell annan kapitalvinst.

Kapitalförsäkring, KF

KF är egentligen en försäkring. Det finns flera slags kapitalförsäkringar men när vi pratar om aktier och sparande är det depåförsäkringen vi pratar om. Låt oss ändå kalla det för KF för det är vad banken eller nätmäklaren kallar det.

När det gäller beskattning liknar en KF ett ISK väldigt mycket. En KF schablonbeskattas precis som ett ISK, vilket innebär att du inte behöver deklarera dina affärer och du betalar ingen skatt på vinsten. För en KF kan du inte kvitta schablonbeloppet mot en kapitalvinst.

Olika sätt att se på beskattningen

För de allra flesta är det enklast att ha ett ISK eller en KF eftersom det innebär att man inte behöver göra något vid deklarationen. Man ska dock känna till att man måste ha en viss värdeutveckling på innehavet för att det ska löna sig att ha ett ISK eller en KF jämfört med en depå. Det gör att det sällan lönar sig att ha kontanter, räntepapper eller blandfonder på ett ISK eller en KF. Var den s.k. brytpunkten ligger beror på statslåneräntan eftersom schablonskatten beräknas med hjälp av denna. Med dagens statslåneränta behövs en värdeutveckling på minst 1,49 procent på kontot för att det ska löna sig med ISK eller KF. I takt med att statslåneräntan höjs kan därför en depå att bli allt mer intressant för många, särskilt i perioder av sämre börsutveckling.

Ett annat scenario där det kan ge en skattemässig fördel att ha pengarna på en depå är om man har en portfölj med förhoppningsbolag där många av aktierna förväntas ha en negativ utveckling. Kvitta vinsterna mot förlusterna och tillämpa därefter schablonmetoden på de verkliga kursraketerna. Schablonmetoden innebär att du betalar 20 procent i skatt på hela värdet (inte vinsten).

Utdelningar

Om du äger utdelningsaktier kan det vara extra intressant att jämföra de olika depåerna. Utdelningar som du har i en depå beskattas med 30 procent. På ett ISK eller en KF betalar du ingen skatt på utdelningarna utan de beskattas som en del av hela kontots värde genom schablonbeskattningen. Det gör att ISK och KF blir intressanta för utdelningsinvesteraren som återinvesterar utdelningarna genom att köpa nya aktier eftersom det blir mer kvar att köpa för.

För utländska aktier är ofta KF det bästa valet. Anledningen är att försäkringsbolag får kvitta schablonskatten mot den utländska källskatten på utdelningar. Vanligtvis betalas dessa pengar in på ditt konto efter ett par år. Om du har mer än några tusen kronor per år i utdelningar från utländska aktier är det bäst att ha dem i en KF.

Ägarskap

Privatpersoner kan öppna samtliga tre typer av konton. Om du ska öppna ett konto för företaget är det bara depån eller KF som du kan välja bland. Om ni är flera personer som vill dela på ett konto är det bara depå som gäller. Varken ISK eller KF kan samägas av flera personer.

En stor skillnad mellan KF och de två andra typerna av konton är att banken eller nätmäklaren står som ägare för dina värdepapper på en KF. Du är istället en förmånstagare för försäkringen. Det innebär att du, till skillnad från med en ISK eller depå, kan ange en annan förmånstagare för försäkringen. Om du skulle avlida är det denna person som får pengarna i din KF. Det innebär också att det inte är du som står med i aktieboken utan försäkringsgivaren (banken/nätmäklaren). Det gör att du inte får gå på bolagsstämman och rösta om du har aktierna på en KF.

Skydd av tillgångarna

När du har värdepapper i en depå eller på ett ISK omfattas de av investerarskyddet. Om du också har kontanter på ditt konto omfattas de av den statliga insättningsgarantin. Det innebär att om banken eller nätmäklaren skulle gå i konkurs har du skydd för upp till 950 000 kronor av ditt kapital.

För en KF är det lite annorlunda. Här är tillgångarna registrerade i förmånsrättregistret. Om banken eller nätmäklaren går i konkurs är risken för dina tillgångar därmed större än om du har dem i en depå eller på ett ISK. I ett sådant läge har du s.k. förmånsrätt till dina pengar, vilket innebär att du har prioritet framför andra borgenärer (t.ex. långivare och aktieägare i banken).

Slutsats

Vilken typ av depå du bör välja beror alltså på. Om du har en aktie- och/eller fondportfölj med svenska aktier är det i de allra flesta fall enklast och bäst med en ISK, givet att värdeutvecklingen är tillräckligt stark. Du står som ägare för alla innehav men slipper deklarera några försäljningar. Utländska aktier kan du med fördel ha på en KF eftersom det gör att du kan få tillbaks hela skatten på utdelningarna, även om det kan ta ett tag innan de kommer in på kontot. Om du köper aktier för företaget är det en vanlig depå eller KF som gäller. Eftersom nätmäklarna inte tar ut någon avgift för att öppna en ny depå skadar det inte att öppna flera stycken. På så vis kan du t.ex. ha svenska aktier i en ISK och utländska utdelningsaktier på en KF.

Catarina Sundqvist
Senaste inläggen av Catarina Sundqvist (se alla)