Nyheter

Fonder är en strategi inom investeringar som passar dig som vill ha en årlig inkomst men utan att du behöver arbeta speciellt mycket för den. Utdelningsfonder är specifika fonder som har ägande i aktier med en stabil utdelning, och målet med dessa fonder är att ge en hög direktavkastning (utdelning) från innehavet. Det kan vara fonder inom olika branscher och länder.

Vanliga fonder är smarta på så sätt att du som investerare inte behöver varken ha kunskap eller intresse att välja de aktier som du ska investera i. Själva placeringarna utförs nämligen av fondens utsedde förvaltare. Förutom denna fördel får du även en bred riskspridning samt att det finns möjlighet att investera i olika länder eller branscher där det kan vara svårt att köpa aktier om du är en privatperson.

Vad är skillnaden mellan utdelningsfond och aktieutdelning?

Om fonden äger aktier som i sin tur ger utdelning, går denna utdelning direkt in i fonden där en förvaltare sedan avgör hur pengarna ska investeras. Den största skillnaden mellan en utdelningsfond och en aktieutdelning är att du får den ena (aktieutdelningen) på ditt konto så du själv kan göra vad du vill med pengarna, medan du inte har samma förmån med en utdelningsfond då förvaltaren istället bestämmer detta. Viktigt att notera att du inte förlorar några pengar, du kan bara inte bestämma vart pengarna ska användas till på samma sätt som vid en aktieutdelning.

Liksom vid en aktieutdelning är det oftast vettigt att återinvestera pengarna i fonden. Man bör inte investera i utdelningsfonder om man önskar ta ut pengarna inom kort utan denna strategi bör ses som en långsiktig sådan.

Se gärna vår artikel om att investera i utdelningsfonder!

Värdepapper

Att låna pengar för att köpa aktier, hur smart är det egentligen? De flesta (om inte alla) ekonomiska rådgivare avråder från att låna för konsumtion. Att låna för att investera anses däremot vara OK. När man köper aktier för lånade pengar är det att betrakta som en investering. Det medför intressanta möjligheter men även betydande risker, något som man måste känna till.

Att låna för att köpa aktier är faktiskt vanligare än vad man kan tro. Sjunde AP-fonden, som är den största PPM-fonden i Sverige, är till exempel belånad med en hävstång på cirka 1,15. För den som vill belåna aktieportföljen är det numera enkelt att komma igång hos samtliga nätmäklare.

Men visst, det är en betydande risk förknippat med att belåna aktieportföljen. Aktiemarknaden är volatil till sin natur. Skulle marknaden gå in i en nedåtfas kan belåningen snabbt bli till en belastning. Vi ska ta och gå igenom hur värdepappersbelåning fungerar, vad man ska tänka på, vilka fördelarna är och givetvis också riskerna.

Så fungerar värdepappersbelåning

När du belånar din aktieportfölj innebär det att din aktiemäklare ger dig möjlighet att köpa aktier, fonder eller andra värdepapper för lånade pengar. För att mäklaren inte ska utsätta sig själv för en allt för stor risk sätts dina aktier eller fonder i pant, kan man säga. Det ger mäklaren möjlighet att sälja av dina innehav utifall din depå skulle bli överbelånad.

Alla mäklare som erbjuder belåning av aktier och andra värdepapper har en lista på hur stor belåningsgraden är för en aktie eller fond. Den kan ofta variera mellan 0 och 85 procent av aktiens eller fondens värde. Om aktien Bolaget AB har en belåningsgrad på 60 procent och du har aktier till ett värde av 10 000 kronor i bolaget innebär det att du får låna upp till 6 000 kronor att handla för.

Vilken belåningsgrad en aktie eller fond har beror främst på hur volatila och likvida de är. Mäklaren tar också hänsyn till övriga risker. Exempelvis brukar belåningsgraden vara mycket högre för Large Cap-bolag än för de mindre bolagen på börsen.

Oftast kostar det inget att komma igång med värdepappersbelåning. Däremot betalar du en ränta för de dagar och för den summa pengar som du utnyttjar lånet.

Fördelar med värdepappersbelåning

Många väljer att knyta en kredit till sin aktieportfölj för att öka flexibiliteten och skapa handlingsutrymme i sparandet. Om du har möjlighet att belåna portföljen innebär det att du snabbt kan agera på aktiemarknaden för att utnyttja ett köptillfälle när det uppstår. Om du inte har för avsikt att ständigt belåna portföljen är det bara att sätta in pengar så snart du har möjlighet, t.ex. i samband med löning, för att ”nollställa” belåningen.

En annan fördel med värdepappersbelåning är att du uppnår en hävstång på sparandet. Det innebär att alla rörelser på aktiemarknaden förstoras. Eftersom aktiemarknaden på sikt ökar i värde har du en god chans att få en bättre avkastning på ditt sparande om du belånar portföljen. Vi kan ta som exempel att du har 100 000 kronor i aktier som du belånar till 20 procent. Totalt har du då 120 000 i aktier, varav 100 000 är ”dina” pengar. Om aktiens pris under en given period stiger med 20 procent ökar värdet på ditt innehav till 144 000 kronor. Om du då säjer aktien betalas lånet av automatiskt. Din nettovinst blir 144 000 – 20 000 (lånat) – 100 000 = 22 000 kronor. Om du inte hade lånat hade din nettovinst varit 20 000 kronor (20 procent på 100 000 kronor). Tack vare belåningen av aktieportföljen har du tjänat 2 000 kronor extra, eller 22 procent istället för 20 procent.

Risker med värdepappersbelåning

Den stora risken med värdepappersbelåning är att hävstången fungerar på samma sätt när priset på aktierna sjunker. Det innebär att förlusterna blir större än vad de annars hade blivit.

Om du belånar portföljen för hårt och aktierna sjunker i värde kan du bli överbelånad. Om vi tar exemplet ovan där du lånar maxbeloppet 6 000 kronor på aktien Bolaget AB och priset på aktien sjunker 5 procent innebär det att din portfölj blir överbelånad. Med 60 procents belåningsgrad innebär det att du nu som mest har rätt att låna 5 700 kronor. Eftersom du hade lånat 6 000 kronor har portföljen blivit överbelånad. Du undviker att bli överbelånad genom att inte utnyttja hela låneutrymmet och genom att ha en väldiversifierad portfölj.

Om din aktieportfölj blir överbelånad till följd av att aktiemarknaden går dåligt kan det resultera i tvångsförsäljning, vilket kan innebära att dina aktier säljs till ett lägre pris än vad du annars själv hade kunnat sälja dem för om du haft mer tid på dig.

Så belånar du din aktieportfölj

  • Börja med att se över dina aktieinnehav. Belåningsgraden är ofta mycket låg för mindre och mer volatila bolag. Om du vill belåna portföljen se därför till att ha lite större och stabilare bolag i portföljen.
  • Avgör på förhand med hur mycket du vill belåna portföljen så att inte risken blir för stor.
  • Gör klart för dig själv vad syftet med belåningen är och sätt upp tydliga gränser.
  • Ansök om att få belåna portföljen hos din aktiemäklare. Du behöva fylla i ett antal blanketter, bl.a. kan det vara förfogande och belåningsavtal, kreditavtal och borgensförbindelse. Det är lättare än vad det låter.
  • Efter att aktiemäklaren godkänt din ansökan kan du belåna aktieportföljen när du vill genom att köpa nya aktier. När du inte har egna kontanter att köpa för dras kostnaden automatiskt från ditt kreditkonto.
Aktier och fonder, Investering

I Sverige har vi tre typer av konton för aktie- och fondsparande: den ”vanliga” aktie- och fonddepån, investerarsparkontot (ISK) och kapitalförsäkringen (KF). En naturlig fråga för de flesta är därför – vilken ska jag välja för mitt sparande? Det enkla svaret är att det beror på. Flera faktorer avgör vad som är bäst för just dig. För de allra flesta och i de flesta fall är det enklast och bäst att ha pengarna på ett ISK. Vi ska ta och titta på de vanligaste argumenten för och emot de olika typerna av konton.

Aktie- och fonddepå

Den traditionella eller vanliga typen av konto är depån. När du har aktier eller andra värdepapper i en depå måste du deklarera alla försäljningar i deklarationen. Ofta skickar banken eller nätmäklaren in dessa uppgifter till Skatteverket. Det du själv måste göra är att fylla i vad du köpt värdepapperna för. Reavinsten beskattas med 30 procent. För fonder tillkommer en fondskatt på 0,12 procent.

Investerarsparkonto, ISK

Den stora fördelen med ett ISK jämfört med en depå är enkelheten. När du har värdepapper på ett ISK behöver du inte deklarera några som helst försäljningar eller utdelningar. Det gör att aktieägandet blir mycket enkelt och du behöver inte dra dig från att köpa eller sälja aktier. Du betalar ingen skatt på vinsten utan istället betalar du en schablonskatt på hela värdet av din ISK. Skatteverket räknar automatiskt ut beloppet och för in det i deklarationen. I dagsläget (2018) är skatten 0,447 procent per år. För en ISK får man kvitta schablonbeloppet mot en eventuell annan kapitalvinst.

Kapitalförsäkring, KF

KF är egentligen en försäkring. Det finns flera slags kapitalförsäkringar men när vi pratar om aktier och sparande är det depåförsäkringen vi pratar om. Låt oss ändå kalla det för KF för det är vad banken eller nätmäklaren kallar det.

När det gäller beskattning liknar en KF ett ISK väldigt mycket. En KF schablonbeskattas precis som ett ISK, vilket innebär att du inte behöver deklarera dina affärer och du betalar ingen skatt på vinsten. För en KF kan du inte kvitta schablonbeloppet mot en kapitalvinst.

Olika sätt att se på beskattningen

För de allra flesta är det enklast att ha ett ISK eller en KF eftersom det innebär att man inte behöver göra något vid deklarationen. Man ska dock känna till att man måste ha en viss värdeutveckling på innehavet för att det ska löna sig att ha ett ISK eller en KF jämfört med en depå. Det gör att det sällan lönar sig att ha kontanter, räntepapper eller blandfonder på ett ISK eller en KF. Var den s.k. brytpunkten ligger beror på statslåneräntan eftersom schablonskatten beräknas med hjälp av denna. Med dagens statslåneränta behövs en värdeutveckling på minst 1,49 procent på kontot för att det ska löna sig med ISK eller KF. I takt med att statslåneräntan höjs kan därför en depå att bli allt mer intressant för många, särskilt i perioder av sämre börsutveckling.

Ett annat scenario där det kan ge en skattemässig fördel att ha pengarna på en depå är om man har en portfölj med förhoppningsbolag där många av aktierna förväntas ha en negativ utveckling. Kvitta vinsterna mot förlusterna och tillämpa därefter schablonmetoden på de verkliga kursraketerna. Schablonmetoden innebär att du betalar 20 procent i skatt på hela värdet (inte vinsten).

Utdelningar

Om du äger utdelningsaktier kan det vara extra intressant att jämföra de olika depåerna. Utdelningar som du har i en depå beskattas med 30 procent. På ett ISK eller en KF betalar du ingen skatt på utdelningarna utan de beskattas som en del av hela kontots värde genom schablonbeskattningen. Det gör att ISK och KF blir intressanta för utdelningsinvesteraren som återinvesterar utdelningarna genom att köpa nya aktier eftersom det blir mer kvar att köpa för.

För utländska aktier är ofta KF det bästa valet. Anledningen är att försäkringsbolag får kvitta schablonskatten mot den utländska källskatten på utdelningar. Vanligtvis betalas dessa pengar in på ditt konto efter ett par år. Om du har mer än några tusen kronor per år i utdelningar från utländska aktier är det bäst att ha dem i en KF.

Ägarskap

Privatpersoner kan öppna samtliga tre typer av konton. Om du ska öppna ett konto för företaget är det bara depån eller KF som du kan välja bland. Om ni är flera personer som vill dela på ett konto är det bara depå som gäller. Varken ISK eller KF kan samägas av flera personer.

En stor skillnad mellan KF och de två andra typerna av konton är att banken eller nätmäklaren står som ägare för dina värdepapper på en KF. Du är istället en förmånstagare för försäkringen. Det innebär att du, till skillnad från med en ISK eller depå, kan ange en annan förmånstagare för försäkringen. Om du skulle avlida är det denna person som får pengarna i din KF. Det innebär också att det inte är du som står med i aktieboken utan försäkringsgivaren (banken/nätmäklaren). Det gör att du inte får gå på bolagsstämman och rösta om du har aktierna på en KF.

Skydd av tillgångarna

När du har värdepapper i en depå eller på ett ISK omfattas de av investerarskyddet. Om du också har kontanter på ditt konto omfattas de av den statliga insättningsgarantin. Det innebär att om banken eller nätmäklaren skulle gå i konkurs har du skydd för upp till 950 000 kronor av ditt kapital.

För en KF är det lite annorlunda. Här är tillgångarna registrerade i förmånsrättregistret. Om banken eller nätmäklaren går i konkurs är risken för dina tillgångar därmed större än om du har dem i en depå eller på ett ISK. I ett sådant läge har du s.k. förmånsrätt till dina pengar, vilket innebär att du har prioritet framför andra borgenärer (t.ex. långivare och aktieägare i banken).

Slutsats

Vilken typ av depå du bör välja beror alltså på. Om du har en aktie- och/eller fondportfölj med svenska aktier är det i de allra flesta fall enklast och bäst med en ISK, givet att värdeutvecklingen är tillräckligt stark. Du står som ägare för alla innehav men slipper deklarera några försäljningar. Utländska aktier kan du med fördel ha på en KF eftersom det gör att du kan få tillbaks hela skatten på utdelningarna, även om det kan ta ett tag innan de kommer in på kontot. Om du köper aktier för företaget är det en vanlig depå eller KF som gäller. Eftersom nätmäklarna inte tar ut någon avgift för att öppna en ny depå skadar det inte att öppna flera stycken. På så vis kan du t.ex. ha svenska aktier i en ISK och utländska utdelningsaktier på en KF.